torsdag 4 november 2010

Motiveringar

Nu när presentationen börjar närma sig är det svårare att ta tid till att skriva på bloggen. Många beslut har jag inte hunnit motivera här. Jag skall kortfattat förklara de två viktigaste ställningstagandena i husets utformning.

1. Projektet lämnar plats på baksidan och kliver i inte ut i gaturummet i bottenplan.

Jag har i flera olika varianter och skeden brett ut projektet mer och mindre. Det slutliga beslutet att begränsa fotavtrycket kommer från flera olika faktorer. Projektet skall ta hänsyn till sin omgivning och påverka Åsögatan där den står, inte längs hela sin längd. Därför blir gården ett offentligt rum men huset står kvar i kvartersgräns för att följa den övergripande planens regler. Gården lämnas fri för att tillåta en rad olika verksamheter i de befintliga byggnaderna som vätter mot gården. Det här innebär att Stalands möbler kan ha kvar sitt lager (och därmed sin butik) men det öppnar även upp för att andra verksamheter som butiker eller restauranter kan hysas i de nedre planen i det gamla bryggeriet. De här verksamheterna är en nyckel till att gården används. Jag ser en stor poäng i att Stalands kan vara kvar i kvarteret, det är en udda funktion som det finns mycket få av i innerstaden idag. Att kunna köpa en soffa eller ett bord och lasta hem det på en pirra inne i staden är nästan omöjligt, man måste åka ut till köpcentrum runt om staden för att få tag på föremål som är större än datordelar. Inlastningskajen är förvisso skrymmande, ful och illa anpassad, men skulle kunna bli bättre och (troligtvis) mindre med bibehållen funktion för att på så sätt lämna plats åt flera andra verksamheter. Byggnaden är ursprungligen en industribyggnad och att den används till liknande verksamheter är mycket intressant.

2. Projektet är uppdelat i mindre L-formade beståndsdelar.

Mitt tillvägagångssätt har varit att dela upp ett större projekt i mindre beståndsdelar för att kunna förse var och en av dem med en egen bit av den gemensamma gården. Det här har jag gett uttryck i formen som är sammansatt av mindre beståndsdelar. L-formen har flera fördelar. Dels har den en bredare sida mot gatan och en mindre mot gården. Det ger en skillnad i skala som påverkar och särskiljer lägenheternas olika sidor men även de två offentliga rummen på var sida om huset. L-en kan speglas mellan två plan där ingen förskjutning gjorts mot gatan, på så sätt blir en större kloss homogen mot gatan men uppbruten mot gården. L-en har en yta som kan hysa två lägenheter eller delar av fler lägenheter om de sträcker sig över flera plan. De här lägenheterna omsluter den lilla gården som bildas. Det blir en konfiguration som påminner om parhusens eller till och med två motstående villor. Det ger ett spektrum av olika grader av samhörighet i det vertikala gårdsrummet där man rent rumsligt kommer närmare vissa grannar.

Mot gatan genererar det här även ett antal terrasser som bringar intresse till fasaden och exponerar livet som huset innehåller, utan att för den delen lösa upp fasaden så att huset förlorar sin form och tektoniska närvaro.

Modeller Fortsättning

Efter att ha byggt modellerna i förra inlägget valde jag att gå vidare med en kombination av några av typerna. Jag började alltså att kombinera skalan mot gatan från modell nr7 med baksidan från modell nr9. Det jag även tog med mig från modell nr7 är kopplingen mellan tornen i olika plan. I den modellen kopplas tornen ihop med en sammanhängande gallerdurk. Den här kombinationen resulterade i flera modeller med egna kvaliteter och brister. Till slut kom jag fram till en bra variant som uppfyllde kriterierna och den bearbetade jag flera gånger för att få den precis som jag ville.

Första modellen efter beslutet att gå vidare med nr7 och 9. Bebyggelse på gården ansluter till befintligt hus i två-tre plan. Här hade jag ännu inte kommit fram till att gården inte skulle bebyggas.

Samma modell från gatan, med varierande höjder på tornen. Här var jag inte nöjd med rummen som skapades mellan och på tornen.

Baksidan innan jag tillförde den mindre skalan på baksidan.
Beslutade att göra beståndsdelarna mot gatan större, för att ansluta bättre mot den befintliga strukturens skala.

Gatuvy. Skalan passar bättre men just den här varianten skapade inte så intressanta rum.


Samma modell som ovan fast här med de L-formade modulerna och vad det ger för konsekvenser mot gården.
Baksidan och den småskalighet den får tack vare L-formade moduler. De här elementen skapar små rum som kompletteras och modifieras av de större förskjutningarna som syns mot gatan. Det blir som små rum och avsatser i ett större rum.

Jag var inte nöjd med förskjutningarna mot gatan i den förra modellen så jag provade och flyttade för att hitta ett upplägg som genererade spännande rum, variation i fasaden. Samtidigt skulle man kunna skönja de vertikala tornen, inte bara läsa det som en hög av boxar som lagts på rad.

Modellen mot baksidan. Jag studerade de nya förskjutningarna så att de genererade ännu mer sammanhållna rum mot gården.

Gatuvy från öster

Fasadvy. Tornen är mot gatan uppdelade i segment som är 2 eller 3 våningar höga. Mittenblocket är förskjutet ca två meter i två leder.


Utsnitt ur Frontvy mot gården. Här ser man tydligt hur de små rummen kombineras till större vertikala rum som letar sig upp i huset.